In My Mango Tree Blog

In My Mango Tree Blog

In My Mango Tree

Håll koll på:

In My Mango Tree Shop
In My Mango Tree Consulting

Ty vi hava här ingen varaktig stad

ConsultingPosted by Anna G 2015-11-06 12:08:53
Dagens rubrik: "Ty vi hava här ingen varaktig stad" är ett lösryckt citat, hämtat från Hebreerbrevet i Bibelns Nya Testamente. I moderna bibelöversättningar lyder det annorlunda, men den gamla versionen från 1917 års bibelöversättning har jag av någon anledning burit med mig sedan jag var barn.

Säkert satt jag som "späd" i Bredaryds kyrka i Småland och hörde min far, eller någon kyrkvärd, läsa texten. Men jag vet också att det var ett slags visdomsord som ofta upprepades i vardagen, av äldre församlingsbor och släktingar. Jag har alltid uppfattat det som en uppmaning att inte samla något bestående i detta livet och att jag inte kan räkna med att den plats som jag betraktar som mitt hem alltid kommer att vara det. Kloka ord att påminna sig om, och mycket aktuella. Hur många människor på flykt upplever inte dess sanna innebörd just nu.

Varför denna utläggning? Min älskade mamma var på besök hos mig förra lördagen, Alla helgons dag. Liksom jag har burit på citatet ovan hela livet är jag säker på att jag fick höra Ein Deutsches Requiem av Johannes Brahms redan när hon bar mig under sitt hjärta och därefter under hela min uppväxt.

Verket skulle framföras i kyrkan i lördags kväll, men eftersom vi inte trodde att hon skulle orka med en sådan strapats, fick hon istället komma hem till mig och lyssna på en grammofoninspelning. Texterna till sitt rekviem sammanställde Brahms själv från Bibeln, och bland dessa var så klart: "Ty vi hava här ingen varaktig stad, utan söka efter den tillkommande staden" (Hebr. 13:14).

Medan vi lyssnade till musiken, läste vi gamla släktbrev. Mamma har på senare tid börjat glömma och röra ihop sådana sammanhang som hon tidigare kunde redogöra för i sömnen. Det är mycket smärtsamt för henne, men för stunden hjälper det att sortera och söka bekräftelse i synliga minnen från gångna sekel.

Samma kväll satt jag ensam och fortsatte läsa i brev, bland annat från min mormors morbror som liksom många andra hade emigrerat till Amerika, och som ofta tycktes tyngas av längtan tillbaka till Sverige, men där valet stod mellan "pest och kolera". Låter det bekant i dessa dagar?

Jag satt länge med ett långt brev från min mormors far, Johan Wilhelm Thunander. Inte förrän nu, när jag själv har eget företag, lade jag märke till hans "logotyp" - fast jag undrar vad man kallade det på artonhundratalet (fabriksmärke?).

Det består av en vacker pil, för bågskytte alltså, som genomborrar ett stort H. H:et står för Hagafors Stolfabrik, och denna fabrik startade min mormors far 1863, när han endast var nitton år gammal. Han blev en framgångsrik fabrikör och nämndeman, och hjälpte många andra, men även han fick erfara sanningen i bibelversen ovan, då hans fabrik i Hagafors brann ned till grunden i början av nittonhundratalet. Då var det till att börja om på nytt.

Så mycket går igen. Allt sker nu och i evighet. Alla bär vi på samma universella erfarenheter. De upprepas i generation efter generation och av alla folkslag. Vi är alla en och samma och måste, vare sig vi vill det eller inte, dela allt. Vi är alla på flykt. Så tror jag.

Till sist en bild på brevet från J W Thunander till svågern i Amerika, inklusive "fabriksmärke" samt en miniatyr av hans första pinnstolar. Modellen är tillverkad av min syssling, Per Wilson.